Demensens hemska effekter har huvudrollen i Remember. Att inte minnas måste vara som långsam tortyr och Remember påminner oss om hur svårt det kan vara att bli gammal.
Zev Guttman (Christopher Plummer) bor på ett ålderdomshem och hans fru har nyligen dött. Vilket triggar honom att ge sig av ut på ett hämnduppdrag, något han leds in i av sin gamle vän Max Rosenbaum (Martin Landau). Uppdraget handlar om att fly från ålderdomshemmet, hitta den som mördade hans familj och ta livet av denne. Vilket blir allt annat än lätt, inte bara för att Zev är dement utan också för att han hittar fyra personer med samma namn.
Christopher Plummer, som är född 1929, och som jag inte har någon aning om han är dement eller inte, har verkligen gått in i rollen. Han har i mitt tycke gjort många bra filmer och frågan är om inte Remember är en av hans bästa, vilket inte vill säga lite med tanke på hur många filmer han har gjort.
Men han är inte ensam om bra rollprestationer. I rollen som den bekymrade sonen till Zev hittar vi Henry Czerny. Lika mycket som det går att se Zevs plåga i Plummers skådespelarprestation gör Czerny ett strålande jobb. Han är genuint orolig för sin far. Inte nog med att hans mamma nyligen dog, nu är hans far försvunnen. Martin Landaus tolkning av den planerande Max är också väldigt bra, med tanke på att hans rollfigur lider svårt att kroppsliga besvär. Max blir Zevs hjärna och det gör Landau på ett mycket bra sätt.
Det här är både en fantastiskt tragisk film, samtidigt som den är väldigt viktig. Även om den till stor del handlar om hämnd, handlar den mycket mer om demens och åldrandets svårigheter. Dessutom är den spännande och innehåller en och annan överraskning. Ett perfekt drama med andra ord, utan några andra större fel än att berättelsens pusslande i Memento-stil inte alltid håller hela vägen.