Skriven först som gratis webbnovell av Tsutomu Satö från 2008 till 2011, har den här serien valsat en ganska kringelikrokig väg till dess nuvarande animeform. På sommaren 2011 fick Tsutomu Satö kontrakt för publicering av sina noveller i bokform av Dengeki Bunko. Böckerna blev genast en massiv succé, med sålda exemplar som sprängde 5.3 miljoner vallen (2014) då det beslöts att det var dags att göra en Anime av storyn, och idag har t.om Netflix tagit in serien.
Trots att novellerna erhållit stora mängder ros, har animeversionen också fått utstå en hel del kritik. Handlingen utspelar sig i en alternativ värld som är förvånansvärt lik vår, dock med en stor skillnad. Magi existerar. Mänskligheten är i den här världen, indelad i tre kategorier. De totalt värdelösa icke magiska massorna som fullkomligt saknar de viktiga grundförutsättningarna för att kunna skapa magi. På andra sidan spektrat ligger de så kallade Blommorna. De få unikt begåvade individerna vars gener tillåter deras kroppar att skapa magi. Sedan ligger de så kallade “Ogräs individerna” och fluktuerar i varierande grad. Ogräset är människor med de rätta generna med av en eller annan anledning är oförmögna att skapa magi på ett bärkraftigt sätt. Dock kan de med hjälp av den speciellt styrda teknologin strukturera och rikta sin begränsade magi på ett sådant sätt att de kan vara behjälpliga som bifigurer i den stora kampen om herraväldet.
Världen är indelad i magiska zoner, där Japan är en. Amerika, Europa, Ryssland och Stora Asien är de mäktigaste. Var och en av dem kämpar ett kallt krig gentemot varandra för herraväldet över starkaste magin och bästa teknologin. Varje zon har sin egen strukturerade magiutbildning med sina egna skolor och sina egna teknologiska R&D avdelningar.
Japan är inget undantag. Vi möter Tatsuya Shiba och hans lillasyster Miyuki Shiba då de anländer första dagen till det nya högstadiet för Blommor och Ogräs. Miyukis aptit har vid skolans utvärdering sprängt alla gränser och det blir snart bevisat att hon är japans mäktigaste magiker. Tatsuya däremot lyckades bara med nöd och näppe krångla sig över vallen för ogräs då hans testresultat var så erbarmligt dåliga att till och med de andra ogräs studenterna fnittrar nedvärderande. Men Tatsuya deppar inte. Faktum är att han bibehåller ett kyligt och logiskt lugn, något som mycket snart imponerar på skolans elevråd och dess disciplinära kår.
Genom 20 avsnitt får vi följa syskonens väg genom utbildningen. Hemligheter avslöjas och en hel del intressanta plot twister vänder upp och ner på det förutsägningsbara. Det här är en anime som stannat kvar i mina tankar månader efter att jag sett den. Storyn har så stor potential. Nu har jag inte läst vare sig novellerna eller mangan, så allt jag kan döma efter är animeavsnitten. Men jag tycker att det slarvades och hastades förskräckligt mycket. Som om skaparna var piskade till deadlines de inte riktigt kunde hålla. Jag hade önskat att de tagit lite mer varlig och vänlig omtanke om materialet – speciellt de tre sista avsnitten. På grund av det är jag inte villig att ge The Irregular at Magic High School mer än fyra stjärnor av fem möjliga.