Animen baseras på tio manga böcker skrivna av Yuyuko Takemiya och illustrerade av Yasu från 2006 – 2007. Den 25 episod långa animen gick ut i etern mellan oktober 2008 och mars 2009.
Storyn handlar om Ryuji Takasu och Taiga Ai Saka och deras kompisar Minori Kushieda, YusakuKitamura, Ami Kawashima, samt en handfull andra klasskamrater från högstadiet där de alla går i samma klass.
Ytligt sett är Toradora en romantisk trippeltriangel, där alla verkar vara kära i alla utan att våga bekänna sina känslor eller ens säga någonting om vad de tycker. Det är en ganska hopplös soppa som i mitt tycke saknar finess och humor. Men trots det känns det som en äkta glimt in i den japanska kulturen och för den sakens skull upplever jag Toradora som sevärd.
Namnet Toradora kommer sig av en sammanslagning av de båda huvudpersonernas ordlek med deras namn. Taiga är en lek på Tora (tiger). Och Ai Saka kallas ofta ”The Palmtop Tiger” för hon är petite på gränsen till småskolebarns storlek, men också ansedd som oerhört söt. Hon har bara en personlighet som skrämmer alla i hennes omgivning till att hålla stort avstånd av rädsla för hennes våldsamma utbrott.
Ryuji kan i samma sorts ordlek bli Dora (drake). Enligt legenden är draken den ende som kan mäta sig med Tigern och stå jämbördig sida vid sida utan rädsla. Och så är det mycket mellan Ai Saka och Ryuji. Han verkar vara nästan dubbelt så lång som hon och ytterst skrämmande på grund av sina grymma ögon trots att han är en vänlig och sällsynt timid kille som bara vill andra väl.
Storyn börjar smäck mitt i trippeltriangeln. Ryuji är kär i Minori. Minori är bästa vän med Ai Saka. Ai Saka är kär i Kittamura. Kittamura är dock kär i skolans president. Så kommer Ami till skolan, en välkänd supermodell med allt vad det innebär och hon blir kär i Ryuji. Kittamura var kär i Ai Saka förra året, men nu ser han bara presidenten (som jag hela tiden förväxlade med Amiför de är tecknade som tvillingar av någon anledning.) Soppan av drama där alla försöker hjälpa alla ”få ihop det” är som ett galet getingbo av klantiga insatser som trist nog inte är ett dugg roliga eller ens intressanta.
Dock är det mesta av storyn sett ur Ryujis ögon, och det är där det blir intressant. Hans udda personlighet är som en frisk fläkt. Han betraktas som en gangster men har utmärkta betyg, är ofattbart präktig och tragiskt lillgammal med en ensamstående nolla till mamma som jobbar som nattklubbsvärdinna utan mycket mer IQ än en frusen fiskpinne.
Ai Saka har kanaliserat all sin vånda till ilska mot allt och alla, och det är lätt att sympatisera med henne när man får inblick i den välbärgade, värdelösa familj hon kommer ifrån, där hennes föräldrar skilt sig och gift om sig så många gånger att hon har en hel kortlek s.k ”familj” att skyla sig emot. Så hon är ensam. Hennes pappa köpte henne en lägenhet och lät henne gå ut på egen hand långt innan hon var mogen för det.
En sak som jag uppskattar Toradora för är att de faktiskt ger storyn ett värdigt slut. Många romantiska anime flummar ut i intet utan att ge några konkreta svar på protagonisternas problem.Och en sak till. Toradora är en av de få anime som lyckats dubba avsnitten till Engelska utan att driva mig till vansinne. Det är faktiskt OK att se den dubbade versionen tycker jag.
Jag ger Toradora tre stjärnor av fem möjliga.