Då ger vi oss på del tre i Star Wars-sagan. Star Wars Episod III, som handlar om mörkrets hämnd … Trots en töntig titel på svenska börjar det åtminstone likna de gamla filmerna. Spel och Film recenserar Star Wars Episod III och berättar varför vi tycker den är bäst av de tre ”nya” filmerna.
Det finns mängder att säga om hur Anakin Skywalker som ung Jedi / Sith inte riktigt passar in i min bild av hur mannen som sedermera blir Darth Vader beter sig under sin uppväxt, men det mesta beror förmodligen på att jag tycker Hayden Christensen var helt fel person och att George Lucas tappade något av magin längs vägen. Om episod 4-6 handlade om Luke, handlar episod 1-3 om Anakin och tja, hade man förändrat hans roll och dessutom skickat Jar-Jar till en helt annan galax kunde det ha blivit riktigt bra.
Nu blev det bara halvdant, men det är ändå bättre än episod I och episod II. De största anledningarna till det är inte effekterna, som trots allt är ganska bra, och inte heller Palpatines (Ian McDiarmid) töntiga förvandling till kejsaren (som för övrig sänker betyget). Det som gör episod III till den bästa av de tre första är istället att nu börjar den bli vuxen. Mörkare, mer allvarlig. Mindre Disney, helt enkelt.
Kampen mellan Jedi och Sith blir på allvar. Trots Hayden Christensens tolkning av Anakin blir jakten på Jediriddarna hans Magnum Opus, det han kan bli ihågkommen för. Hans kärlekshistoria med Padmé (Natalie Portman) är långt ifrån något man kan ta på allvar. Det märks att det är två unga människor som spelar kära, det finns inte tillstymmelsen till gnista och Christensen kan inte göra allvar av vem han är eller kommer att bli. Och egentligen är det bara först i slutet av episod III som allt tar form. Då snackar vi allvar och först där lyckas George Lucas knyta ihop säcken.
Tyvärr är det väldigt mycket som talar emot hela berättelsen. Yoda, Anakin, Jar-Jar och den obskyre figuren general Grievous känns alla helt fel för Star Wars, medan Mace Windu (Samuel L. Jackson) och Obi-Wan Kenobi (Ewan McGregor) lyfter handlingen. Obi-Wan är egentligen den ende i hela den nya trilogin som känns äkta. Ewan McGregor sade i någon tidig intervju att han hade lagt väldigt mycket tid på att studera Alec Guinness, som spelade Obi-Wan i episod IV-VI. Och det märks.
Hade George Lucas lagt lite mer tid på karaktärerna, som han faktiskt gjorde i originaltrilogin, hade Star Wars Episode III kunnat bli riktigt bra. Storyn är trots allt godtagbar och Ian McDiarmid kommer god tvåa i att spela sin roll väl. Han var ju trots allt med i de gamla filmerna, även om han tidvis känns lite tramsig. Nu får vi nöja oss med att del tre faktiskt lyckas överbrygga avståndet (som kan räknas i ljusår) mellan de gamla filmerna och de nya. I väntan på del sju i sagan ska vi dessutom snart ge er recensioner av episod IV, V och VI.
Fler Filmspanare har recenserat: