Contra/Probotector – 1987 – NES

Ett sjukt tungt actionspel som genom europeisk censur blev en blekare robot-variant

Contra är ett shoot ’em up, run and gun, mest känd till NES/Famicom, men gick också att spela på arkad, DOS, Commodore 64 m.fl. Spelet är tillverkat av Konami och släpptes först till Arkad 1987, och fick sin release till Famicom och NES 1988.

Spelet utspelar sig år 2633 (exakt samma år som den här krönikan eventuellt kommer bli färdigställd). Det ondskefulla Red Falcon Organization har tagit herravälde över världen och försöker göra den till sin.

Handlingen i spelet är dock ganska skit samma för spelaren, som 1987-88 var upptagen med att imponeras av spelets rörelsefrihet, att kunna skjuta åt åtta olika håll, huka sig och skjuta låga mål, allt som krävdes för att förgöra fienden och tunga fiendemaskiner. Mellan banorna bytte spelet perspektiv från klassisk plattformsvy till pseudo-tredje-person.

Det var kanske det jag tyckte var det coolaste med Probotector. Att plötsligt spela från ett annat perspektiv.

Jag kallar det Probotector eftersom trots att jag spelade Contra på någon form av piratkassett jag fått tag på, med åtta spel i ett var det först när jag senare fick det stentuffa spelet Probotector som jag upptäckte att det var samma spel som jag redan varvat. Probotector kom att bli spelets namn i Europa, där det också gick igenom en censur. Fiendesoldater var utbytta mot robotar för att jag skulle skyddas från att bli seriemördare.

Skämt åsido: jag uppskattade Contra mer än Probotector, kanske för att jag då uppfattade att spelet utspelade sig 2633, vilket för mig var en oviktig detalj. Ärligt talat kändes det bara inte lika skönt att skjuta robotar som soldater. Det gick ju bra att skjuta människor i Rush ’n Attack (1985) så varför inte i Contra, förlåt, Probotector? Svaret på den frågan skulle förmodligen kunna vara att man i Rush ’n Attack på sätt och vis inte sköt på människor utan vad som kunde liknas vid robotar, alltså som den ordvitsiga titeln förklarar, ryssar.

Spelet var otroligt utmanande då spelaren/spelarna hade tre liv (var) till sitt förfogande. Det gick att spela co-op på samma skärm, vilket för tiden var ganska unikt. Om det inte räckte till kunde man trycka in Konamikoden för att få 30 liv (var) till sitt förfogande.

Spelmusiken kändes upphöjande i sitt action-beat för sin tid.

Se mig spela spelet och kommentera

/”Player1”