Det är ett slitet gammalt uttryck att lycka inte kan köpas för pengar, och självklart stämmer det inte.
Naturligtvis blir man inte per automatik lycklig av att ha pengar. Men pengar är ingenting annat än tid i en annan form och med mer tid kommer frihet och med frihet kommer lycka. Det gäller bara att veta vad du ska göra när du väl har all den där tiden.
Under åren har jag hört många människor säga att de inte vet vad de skulle göra om de inte behövde gå till arbetet varje dag. Jag respekterar det, men jag har väldigt svårt att förstå varför det skulle vara så. Jag känner i princip tvärtom, jag vet inte hur jag skulle hinna med att göra allt jag vill göra.
Men alla är vi olika.
Likväl är jag övertygad om att använder man den tid som pengar ger på rätt sätt så kommer lyckan. Dock tror jag att pengar även kan köpa olycka. Det handlar förstås om att ha rätt inställning från början, att inte jaga status och prestige utan istället satsa på långvarig lycka.
Där kommer listorna in. Bucket List, Feelgood List, Appreciation List, och så vidare. De har förstås motsvarande svenska namn, men jag har hört de engelska varianterna så många gånger att jag tycker de passar bättre. Allt man vill göra, sånt man mår bra av och allt man är tacksam för. Att jobba med listorna är inte bara ett sätt att drömma, utan också ett sätt att faktiskt söka sin egen lycka. Ekonomi handlar i slutänden om att hushålla med begränsade resurser, något som både pengar och tid är, hur mycket du än tror att du har av vardera tar de slut förr eller senare.
OBS: Det går förstås att vara lycklig utan pengar. Buddhister är bra exempel på när det går och det kan vara nog så väl värt insatsen att söka lyckan genom att lära sig uppskatta den tillvaro man befinner sig i utan att för den sakens skull vilja sträva vidare. Men om det var det du var ute efter är det här fel blogg.