Ett av de mest populära racingspelen genom tiderna är välkända Need for Speed – som kom ut redan 1994. Sedan dess har det blivit hela 28 spel i serien, i olika format. Nu har det dessutom blivit film av spelet, en allt vanligare trend. Det är dock inte så vanligt att det blir en bra film av ett bra spel – men vi har tittat och här är vårt omdöme.
Att sitta i fängelse, anklagad för ett mord man inte har begått, är förstås inte särskilt kul. Tobey Marshall (som spelas av Breaking Bad-Aaron Paul) har fått sitta i fängelse i två år och han hävdar att han inte är skyldig till mordet. Men det finns de som tycker annorlunda, bland annat hans ärkerival Dino, och vem som har rätt kommer att avgöras i tidernas tävling. För att ta sig till tävlingen som betyder allt för Tobey – upprättelse, pengar och berömmelse – måste han först korsa hela USA. Det i sig kan förstås vara en trevlig upplevelse, men han har bara 45 timmar på sig, vilket förstås gör att han måste köra som en vettvilling.
Till att börja med, gillar du inte bilar kan du sluta läsa här – det här är en film för folk som minst tycker att bilar är roliga att se på, men ännu hellre älskar att åka med oavsett om det är som passagerare eller förare. För bilar kommer det att handla om. Det handlar inte om några djupa karaktärer med stora själsliga utmaningar, eller en handling som får dig att gå och fundera på vad det egentligen var som filmen handlade om. Här är det snabba bilar, snabbare bilar och ja, du gissade rätt, ännu fler bilar.
Därmed inte sagt att det är världens mest sevärda film. Den startar väldigt långsamt och det tar över en halvtimme innan filmen verkligen kommer igång. Inledningen kunde ha varit hälften så lång och inte särskilt mycket av handlingen hade gått förlorad.
När den väl tar fart är det här en film som speglar spelet väldigt väl. Den är till och med tidvis filmad på samma sätt, från förarens perspektiv som byts ut mot ett lågt vägperspektiv. Allt är väldigt snyggt och stuntmännen måste ha nerver av stål när de kryssar mellan mötande bilar och samtidigt lyckas undvika att krascha totalt. Effekterna är filmens styrka och den är sevärd bara för att få se snabb bilkörning blandat med snygga stillbilder på snygga bilar.
Karaktärerna är förstås filmens svaga länk, Aaron Paul gör vad han kan för att gestalta Tobey Marshall men det enda han behöver göra är att köra bil och se ut som en bad boy i helyllekostym. Då har Dino Brewster (Dominic Cooper) fått ett lite större utrymme att spela elaking. Naturligtvis behöver även den bästa föraren en kartläsare, vilket Tobey motvilligt får i Julia Maddon (Imogen Poots) och hon spelar bra, men det blir ändå inte mycket till utveckling. Allt handlar bara om att köra bil, köra snabbt och undvika att krascha.
Eftersom filmen är runt två timmar tröttnade jag rätt snabbt på allt körande och de taffliga mellanspelen. Först när den verkliga tävlingen – DeLeon – kommer igång vaknade jag till liv igen. Men trots det är det här bara en okej film att se för att koppla av, men det är synd att tyngdpunkten lades enbart på bilarna. Lite djupare karaktärer, lite fler konflikter och lite mindre bilkörande så hade den här filmen fått betydligt högre betyg. Särskilt om den hade varit trettio minuter kortare.