XCOM Enemy Unknown från 2012, som var en remake av klassikern från 1994, har fått en uppföljare i XCOM 2. Vi har recenserat och det är lätt att slita sitt hår över kampen mot utomjordingarna.
I förra utgåvan handlade spelet om att försöka slå tillbaka utomjordingarna. Nu vet vi hur det gick, i XCOM 2 har utomjordingarna vunnit och styr jorden genom ADVENT, en sorts administration med både människor och utomjordingar. Men, det finns förstås de som aldrig vill ge upp och du leder en grupp människor som slåss tillbaka.
Precis som i XCOM Enemy Unknown är det turbaserad strid som gäller. Du styr en grupp kommandosoldater, från början fyra stycken, och får ett antal uppdrag där du ska i de allra flesta fall slåss mot utomjordingarna. Spelplanen är en isometrisk bana som är dold i början, innan din grupp börjar utforska.
LÄS MER: Recension XCOM Enemy Unknown
XCOM 2 är i mångt och mycket väldigt likt föregångaren, men bra mycket svårare. Det finns några nyheter, som att teamet är dolt från början och att det inte längre handlar om att bibehålla stödet från världens nationer utan istället kontakta motståndsrörelser i olika länder. Utomjordingarna har ett antal nyheter, och dessvärre är de tunna männen – Thin Men – borta men har ersatts av en annan hårding i form av Faceless som kan gömma sig i människoform. Viper är en ormliknande figur som kan grabba tag i dina marinsoldater med en löjligt lång tunga och de klassiska Sectoiderna är hårdare än någonsin.
Just spelets svårighetsgrad är det största problemet med XCOM 2. Det är oerhört beroendeframkallande, men alldeles för svårt. Den som inte har kämpat sig igenom XCOM tidigare kommer att få det svårt, men även rutinerade spelare får kämpa. Det är lika frustrerande att se sina soldater sprängas i bitar som att få spela om samma bana om och om igen. Vissa utomjordingar är så löjligt oövervinnliga att jag har lust att lägga ner spelet helt. Vilket jag inte gör, för jag vill trots allt ge mig tusan på att vinna över rymdmonstren.
Ett annat problem är att alldeles för många banor har man för lite tid på sig. Ett turbaserat spel vill man kunna planera och vara strateg. En prickskytt ska placeras högt upp och helst ha en soldat som skyddar hen. Men det är få banor man ens har en chans att fundera, om inte striderna startar så startar en klocka, eftersom den hemliga teknik du ska försöka erövra kommer att sprängas, eller så kan skeppet som hämtar dig bara stanna X antal rundor.
Detta till trots är XCOM 2 som sagt ett extremt beroendeframkallande spel, lika roligt som föregångarna och med tillräckligt mycket nyheter för att det ska vara värt att spela. Men det behövs mycket lugnande grönt te.
Fakta XCOM 2
Recenserat på: PC
Finns också till: Playstation, Xbox, OS X, Linux
Utvecklat av: Firaxis Games
Publicerat av: 2K Games
Distributör: Take-Two Interactive
Regissör: Jake Solomon