Utan att sitta med i regeringen lyckas Vänsterpartiet få igenom ännu en skattehöjning, den här gången på kapital. Det gamla vanliga tjafset om klyftor ligger till grund för argumentationen, som i vanlig ordning inte har någonting att göra med verkligheten.
Det som stör mig mest är både sossarnas och vänsterpartiets jakt på kapital. Den som jobbar hårt, kämpar och sparar blir bestraffad. Kronor som redan skattats väldigt hårt från första intjäningen ska beskattas ännu en gång och denna gång ännu högre. Vänstern vill gärna återinföra både arvsskatt och förmögenhetsskatt, vilket är lika vansinnigt som att höja skatten på ISK.
Därmed inte sagt att jag tycker att aktievinster inte ska beskattas. Det är en form av inkomst och jag kan köpa en viss skatt, men så länge vi betalar mellan 50 och 75 procent i skatt på övriga inkomster är det absurt att behöva skatta ännu mer ännu en gång.
Den här sortens skatt sänder dessutom väldigt konstiga signaler. Samtidigt som du blir kompenserad för att låna åker du på en skatt om du sparat ihop en slant. Och det enda argument som vänstern har är att det är den ”rikaste” tiondelen av befolkningen som beskattas och där de flesta dessutom är män. Deras politik går ut på att utjämna klasskillnader och skapa ett mer jämlikt samhälle.
Men det konstiga är att den som arbetar och sliter inte ska få någon belöning för det. I vänsterns värld ska skatterna höjas, i ett land som redan befinner sig på toppen av länder med världens högsta skatter. 50-70 procent i skatt räcker inte. Är det inte dags att vänstern byter tillbaka till det gamla namnet? För trots allt är det kommunism det handlar om.
Fler ekonomibloggar skriver om vänsterns vansinnesjakt på skatt:
Och i media hittar vi: